Regionen rycker in när staten blundar för sitt ansvar - alla asylsökande barn skall ha rätt till fria hälsokontroller!

I dag tog Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott ett mycket viktigt beslut. Ett beslut som grundar sig på FN:s barnkonvention. Från och med nu skall alla barn i regionen, även de asylsökande barn som staten inte tar något ansvar för, få rätt till fria hälsokontroller i Västra Götalandsregionen.

Hälso- och sjukvårdsutskottet anser att det är viktigt att arbeta förebyggande och fånga upp de barn som är fysiskt eller psykiskt sjuka eller behöver vård på grund av ett handikapp. Även ur smittskyddssynpunkt är det viktigt att dessa barn får genomgå en hälsoundersökning.

Där ser ni som tvivlar, och säger att vården bör skötas av staten. Där de inte tar sitt ansvar, där griper regionen in. Alla barn skall ha rätt till en trygg omvårdnad. Visst fanns det vissa på mötet som ansåg att vi också skulle skriva till lämplig myndighet, och förklara att regionen här tar ett ansvar som egentligen ligger på statlig nivå. Men alla ansåg, att så länge riksnivån låtsas som att dessa barn inte finns, skall regionen ändå se till att alla asylsökande barn erbjudas rätt till fria hälsokontroller.

Man blir faktiskt lite stolt över att samtliga partier i HSU såg självklarheten i att ställa sig bakom beslutet!

Nostalgipärlor 1...

Veckans nostalgipärla når du genom att klicka här. Mycket nöje...

Vart fjärde år kommer de fram ur det fördolda...

Det finns många olika sätt att bygga valstugor på. Den som (mp) Borås har haft de senaste fyra - fem åren är tillverkad av två före detta elever på Viskastrandsgymnasiet, varav en på den tiden jobbade extra på Ica i Sandared, Magnus heter han. De byggde vår gulgröna stuga som examensarbete, och jag minns hur stolta de var, när jag och Kjell besiktigade den, och förklarade oss nöjda. Sedan gjorde Kjell en liten förstärkning i knutarna, så den skulle hålla att lyftas. Så var det - vår nya valstuga var ett faktum.

Innan den gulgröna stugan hade partiet en väldigt intressant liten stuga, gjord av en idérik men lite speciell man som på den tiden var medlem hos oss. Stugan var till fullo gjord som en byggsats - som ett slags enormt lego. Och allt hölls samman med typ 1500 vingmuttrar. En liten röd stuga med vita knutar, som tog ett dygn att få iordning, men som var väldigt mysig när den väl stod på plats. Och vi två som reste stugan på torget, den där augustidagen (och kvällen) 1998, hade väldigt kul medan vi höll på. Och resultatet blev betydligt bättre och mer personligt än den där inhyrda och färglösa stuga som partiet använde sig av under återvinnarvalet 1994. På den var det enda som stack ut, våra lilafärgade affischer.

Det är något visst med valstugor. Vart fjärde år trollas de liksom fram ur det fördolda. Lite som i sagan "Spelar min lind sjunger min näktergal", händer plötsligt något, mitt i den grå vardagen. Och just då inser alla politiker att det finns ett värde i att befinna sig någonstans bland befolkningen, och faktiskt fråga dem om råd, och ta sig tid för att prata lite grann. Deltagande demokrati hade nog varit lättare att arbeta utifrån, om de där valstugorna stod nere vid torget lite oftare.

Nu dyker istället de där mysiga valstugorna bara upp en gång vart fjärde år. Annars göms de undan, på allehanda platser runtom i kommunen. Sossarnas röda stuga brukar kunna skönjas någonstans i trakterna av Backabo. Vår lilla gulgröna stuga finns i Björkehov, och Vänsterns stuga kan förmodligen siktas någonstans i närheten av Bredared. De borgerliga partierna har inte haft riktigt samma tradition att ordna egna stugor. De brukar hyra av en lokalt känd leverantör söder om stan. Men det är fusk. Inte alls lika mysigt som de där eget införskaffade valstugorna - de varsamt ihopsnickrade, med lite färg, lite speciella former och lite speciella känslor.

Nu tycker ni väl att den där Tony yrar en massa - skriva om valstugor såhär ett halvår efter valet, mitt i ett snöigt februari !?

Ja, ni kanske har rätt, men så är man lite snurrig och darrig, efter att ha råkat på en rågad matsked med vinterkräksjuka natten mellan måndagen och tisdagen. Har därför tillbringat dagen halvsittandes till sängs, av och till läsandes handlingar, men också funderandes över livets alla vedermödor. Och då kom helt plötsligt en del tankar kring valstugor och andra världsliga ting.

Anledningen till funderingarna kom sig förmodligen av att vår sedan många år största fixare och problemlösare, Kjell, har gått ur tiden, och tillsammans med honom har jag många fina minnen när det gäller just valstugearbete. Visste ni till exempel vad vår valstuga gör när den är ledig? Inte? Det ska jag tala om - i den förvaras redskap, bl a åt en bouleklubb. Det ni!

I morgon begravs Kjell, och bland alla stora saker han gjorde för partiet, var valstugejobbet bland det största. Och det minsta...
*
Tänker på en liten gråmålad träplatta i plywood han svängde ihop i fjol, fastskruvat på en liten plugg. Den stoppade han ner i en ihålighet bland torgets snett sammanfogade gatstenar, en ihålighet som hamnat just framför vår valstugas entre.
*
"Så att inga damer bryter klackarna när de hälsar på", skrockade Kjell glatt, när han placerade den lilla plattan på plats.
*

Usch vad tomt och trist det känns att han är borta...

Ledig

För första helgen sedan julledigheten har jag varit helt och hållet ledig från partiarbete den här helgen, vilket har känts skönt. Inte så att man är less på partiarbete, tvärtom är det en ynnest att få pyssla med sitt fritidsintresse på heltid - men ibland behöver man koppla bort opinionsmätningar, interpellationsskrivningar och mailboxar.

Har utnyttjat tiden till storstädning och till att gå till återvinningsstationen med gamla tidningar och liknande. Ingen lyx, kanske, men det är fantastiskt att kunna ta sig den tiden, att känna att man hinner med livets små vardagliga bestyr, utan att behöva stressa sig fram en tidig morgon eller sen kväll. Att ta dagen som den kommer - ljuvligt!

Till middag blev det raggmunk med vitkål, lingon och fläsk. Inget märkvärdigt det heller, men det är på något vis ganska skönt att få tid till att riva potatis och vispa smet, när livet i vanliga fall brukar bestå av en hastigt nertvingad dagens på Italia i Vänersborg.

Min ledighet kommer sig av att vi är två numera. Två sekreterare i Vänersborg, har gjort att det helt plötsligt givits utrymme för fritid - det har varit efterlängtat!

Diskussion om SR - i SVT

Dagens Aktuellt innehöll ett intressant inslag om Sveriges Radio, där Peter Örn (vd) och Mikael Olsson (producent) diskuterade framtiden för Sveriges Radio. En intressant diskussion.

Det var för snart ett år sedan som SR:s ledning gick ut med information om framtida besparingar, där främst P1 och lokalradiostationerna hängdes ut som de stora besparingsobjekten. En vanlig vardag sänder P4:s lokalradiostationer ca 9 timmar per dag. Framöver planerar man minska sändningstiden till ca 7 timmar per dag. Och på SR P1 har man uppmuntrat programinköp av livsstilsprogram, på bekostnad av traditionella journalistiska analysprogram.

Detta, tillsammans med att allt fler program köps in via externa programmakare, och programflytter, som Naturmorgon från P1 till P4, och av Lantz från P3 till P1, har skapat en massiv kritik från många lyssnare, men också från kulturskribenter och anställda på Sveriges Radio. Många anser att SR:s misslyckade digitalradiosatsningar ligger som grund för besparingskraven, och Peter Örn och hans ledningsstab anklagas för att ha hanterat ledningsarbetet oproffessionellt.

Till viss del kan jag vara beredd att hålla med. Att SR inte ligger i takt med tiden, märks bland annat på en otydlig ledningsfunktion, med otydliga gränser, och många chefer. Detta i en tid när andra public service- företag, inte minst SVT, jobbar för kortare beslutsvägar, tydligare rollfördelning och en slimmad chefsnivå.

Samtidigt måste man ju inse att Sveriges Radio måste vara ett bolag i allmänhetens tjänst, och har vi en ökad mångfald i samhället, måste SR öka mångfalden inom radion. Det kan man göra dels genom fler program i fler kanaler och lättare tillgänglighet genom exempelvis webben. Men samtidigt måste man värna det som är styrkan i bolaget - en trovärdighet, en konsekvent satsning på kvalitét, och en förmåga att vara tillgänglig lokalt i hela landet. Det är det unika med SR, och om anställda och förståsigpåare anser att nuvarande besparingsförslag hotar denna unika inriktning - ja, då är läget allvarligt för public service- radion.

Expressens PM Nilsson i klar analys över utrikesminister Bildt

I dag går Expressens ledarskribent PM Nilsson till angrepp mot Carl Bildts ageranden. Han ifrågasätter trovärdigheten hos utrikesministern, då denna verkat visa större förtrogenhet mot enskilda företag och kampanjorganisationer, än mot den svenska hållningen i utrikespolitiken. I radions Studio Ett var de båda inbjudna till debatt. Bildt avstod dock, han gick med på att utfrågas av studioreportern, men vägrade en debatt med PM Nilsson. Man kan ju fråga sig varför?

PM Nilsson visar som vanligt prov på en strålande analysförmåga. Jag delar ganska sällan hans slutsatser - men han är förbaskat bra på att analysera läget.


Att närma sig svåra situationer...

I vår vardag ställs vi människor ibland inför svåra frågor och situationer. Vi råkar ut för något, eller kanske råkar någon närstående ut för något. Och vi vet inte alltid hur vi skall förhålla oss. Vissa av oss möter det svåra genom att låtsas som det regnar, försöker fokusera på allt annat än det som är svårt. Andra av oss blir så sorgsna och missmodiga, att det leder till sorgsenhet, bitterhet och depressioner. Ytterligare några reagerar med att bita ihop, medan andra ger utlopp för sina känslor på ett nästintill teatraliskt sätt.

Vi är alla olika, men lika självklart som vi föds, lär vi alla av och till på vår vandring möta svåra frågor och jobbiga situationer.

Jag har en bekant som hamnade i en mycket pressad situation härförleden. En förtalskampanj full med skitsnack och lögner drabbade honom. Lögner som var att betrakta som grovt förtal, om man gjort det till rättssak. Han visste varifrån kampanjen fördes, vilka som låg bakom, men valde storsint att förklara att han var villig att förlåta, villig att stryka ett sträck, bara kampanjandet upphörde. Det var stort gjort, tycker jag. Riktigt stort.

Hoppas att jag själv skulle agera liknande, om jag ställdes inför en sådan jobbig situation. Hoppas, men är inte säker på att jag kunnat agera lika stort. En liknande behandling som den bekante utsattes för, hade nog tagit knäcken på mig, är jag rädd för...

Ryskt angrepp mot Carl Bildt

Den ryska gasjätten Gazprom angriper nu Carl Bildt och Sverige för en absurd uppfattning i frågan om den tilltänka ledningsdragningen genom Östersjön. Koncernchefen Alexander Medvedev anser att farhågorna om miljö- och säkerhetsrisker är helt gripet ur luften. Hmm, det svänger snabbt i bland...

Kjell Murare

Döden, döden bankar på vår dörr, så är det, det är en grundförutsättning för livet. Ändå känns det väldigt jobbigt, sorgligt och orättvist när det händer. I helgen besökte den en varm och godhjärtad man som ägnat många långa timmar åt den gröna rörelsen. Vi är många som sörjer och saknar vår murande miljöpartist Kjell Johansson.

Kjell har betytt mycket för mp Borås som förening, och för mig som människa. En man med energi, drivkraft och ett rättvisepatos som var enormt. Känns väldigt konstigt, att man ena kvällen sitter och talar valberedningsfrågor med honom,  för att någon vecka senare inse att det där samtalet, med skitsnack och allt, var den sista gången man fick tillfälle att växla de där orden med honom. Om stort och smått, om bygget, om vädret, om klimatet.

Kjell höll full fart in i det sista, och hade som vanligt en rad projekt på gång.

Känns sorgligt, konstigt och tomt. Vi är många som sörjer och saknar Kjell Murare :-(

Första klimathotade djurarten i västsverige ett faktum

I dag rapporteras att Rödingen i Vättern är hotad på grund av klimatförändringarna. Då vattentemperaturen stigit de senaste åren, kläcks rommen för tidigt, vilket hotar ynglen. Att klimatförändringarna är ett hot för mångfalden bland våra växter och djur även i Västsverige - är därmed ett faktum.

Miljöpartiet presenterade i förra veckan ett fempunktsprogram på regional nivå för att kunna hantera klimatförändringarna, och motverka dess följder. Jag hoppas att övriga partier i regionen hörsammar våra ståndpunkter.

Frågan som allt fler ställer sig är dock - när skall regeringen inse att klimatfrågorna kräver handling, och inte bara en massa fagra ord?

Dirket från Grön Ungdoms riksårsmöte

I skrivande stund samlas en massa Gröna Ungdomar i varierande åldrar för riksårsmöte nere i Malmö. Malmöiten och überbloggaren (uttryck citerat från Johan H) Anders Wallner har tagit initativ till en flerpersonsbloggning där nerifrån. Kan rekommenderas för oss som inte har på sådana möten att göra längre, men som ändå vill följa med i vad som händer och sker...

Läser SJ befolknings- statistiken?

Befolknings- statistik för några västsvenska kommuner:

1. Göteborg.................489.757 inv
2. Borås.......................100.221 inv
3. Mölndal......................58.938 inv
4. Trollhättan.................53.830 inv
5. Uddevalla..................50.507 inv
6. Skövde.......................50.153 inv

Undrar om dessa uppgifter motiverar SJ och Banverk att förstärka trafik och banor i Sjuhärad och Tvåstad - eller tänker de fortsätta som tidigare - med att leka att Skövde är Västra Götalands centralort, näst Göteborg?

M v h
En allt mer frustrerad kollektivtrafikresenär


Gör som Torgny Lindgren - säg nej till uranbrytning!

Skriv på namninsamlingen mot uranbrytning i Västerbotten. Initiativtagare är bland annat en av mina favoritförfattare, Torgny Lindgren.

Klicka här för att komma till namninsamlingen

m v h Tony

PS.
Har ni inte läst Torgny Lindgrens "Hummelhonung" - ja, då har ni missat en fantastisk liten pärla :-)
DS.

Intressant arbete på gång för Södra Älvsborgs Sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus, d v s det som förr kallades för Borås lasarett och Skene lasarett, redgjorde under dagen för sitt arbete för regionstyrelsen. Dragningen var intressant, och gav en bild av en sjukhusledning som går steget före i arbetet med att försöka nå en processinriktad hälso- och sjukvård, i stället för den hierarkiska organisation som allt för länge präglat landets hälso- och sjukvård.

Kort sagt kan man säga att sjukhusen, från att ha fungerat med en form av gammalmilitiär hierarki, nu håller på att skifta synsätt och tankemönster för att i stället arbeta processinriktat med brukarna i fokus. Denna förändring är mödosam och tar tid att genomföra, det är många fula ovanor som måste brytas, och många tidigare maktsfärer som känner sina positioner hotas.

Sjukhusledningen på Södra Älvsborgs Sjukhus får ofta utstå kritik via debattartiklar, inte helt sällan just från företrädare för de maktsfärer som hotas. Samtidigt måste man se med allvar på den oro som sådana utspel kan leda till - såväl hos patienter som hos medarbetare.

Det är inte ett okontroversiellt arbete, men samtidigt känns det som de är rätt ute. För klagar högst gör dem som i dag gagnas av den hierarkiska strukturen - medan de som traditionellt missgynnats verkar uppmuntra arbetet.

Varför är det ett sånt utpräglat rang- system inom vården? Ett rang- system där en specialist är mer värd än en allmänläkare, och en allmänläkare mer värd än en sjuksköterska. Varför är det så, när samtliga fyller en lika viktig funktion för att vården skall fungera? Jo - tradition och gammal vana, det är det enda svaret på frågan. Och vill vi verkligen att en så pass viktig funktion som hälso- och sjukvården skall utformas utifrån tradition och gammal vana? Jag tycker inte det - det är dags för ett paradigmskifte...

Världspolitiken mer nyanserad än svart eller vitt

Ju mer man sätter sig in i frågor, desto mer komplexa blir följdfrågorna. Vid köksbordet, när man först får höra en nyhet, väljer man ofta att hålla med helt och fullt, eller fullständigt ta avstånd från den information som givits. När man sedan fördjupar sig i frågan, tenderar det vita och svarta att bli allt mer grått, möjligtvis med olika nyanser. Ja, kanske inte för presidenten i Vita huset, han verkar tycka att allt hans stab beslutar är vitt, och allt som går staben emot är svart. Det finns goda och onda människor, tycks han resonera, med goda eller onda avsikter.

När den allt annat än snövite Putin häromdagen gick till angrepp mot USA:s självpåtagna roll som världspolis och högsta domstol, tog det inte många minuter innan Ryssland började falla från "good fellow" till "evil force" bland de styrande i Vita Huset. Och eftersom det där Vita huset tagit på sig rollen som världsdomstol, tog det någon vecka tills utrikesminister Carl Bildt i dag gíck till hårt angrepp på Putins avdemokratisering av Ryssland. Samtidigt började någon överste inom försvaret uttala sig om att man bör skriva upp risken för ett Ryskt angrepp på Sverige.

I sak har Bildt inte fel - det är rätt att kritisera Putin för dennes stegvisa arbete att avlöva Ryssland den demokrati som ryssarna så hjärtligt välkomnade i början av 90- talet. Men bilden blir väldigt vinklad, när Bildt i nästa andetag lovordar Vita Huset, som ju gång efter annan bryter mot internationella deklarationer. USA startar krig, USA kidnappar medborgare från andra länder, och sätter dem i förvaring på baser i tredje världen. Och själv ser Bildt inga hinder i att investera i aktier hos bolag som är aktiva i Darfur i Sudan - i en tid när till och med biståndsminister Gunilla Carlsson beskriver händelserna  där som "folkmord".

Världen är inte svart eller vit - det finns väldigt få änglar, och kanske ännu färre djävlar. Vi färgas alla av den omgivning vi växt upp i, på gott och ont. Problemen uppstår i regel när vi glömmer att stanna upp och reflektera kring vad som egentligen pågår.  Det var en sådan reflektion Palme gjorde i sitt jultal 1972. Om Bildt gjort en mer nyanserad beskrivning av omvärlden hade kanske fler hörsammat hans budskap. Nu sällade han sig tyvärr till den växande skara som utan att reflektera, agerar för egen vinnings skull - inte minst i frågan om Darfur...

Nordisk public service

Att vandra runt på de nordiska public service TV- stationerna är intressant av och till. Jag gör det i bland för att försöka hålla mig uppdaterad i de olika språken (hmm, finska, där har jag gett upp), men det är också intressant att jämföra hur sidorna är uppbyggda, vad som är den stora nyheten, och hur pass användarvänliga de verkar vara.

Här kommer en högst personlig rangordning av de nordiska public service TV- bolagens hemsidor.

1. Isländska RUV -
www.ruv.is
Sidan är snygg, informativ, och det är lätt att finna uppladdade tv- program, men också text- tv och nyhetssändningar (samt radio).

2. Finländska YLE - www.yle.fi
Sidan är snygg. Okej, jag fattar inte menyer eller andra texter, men där finns en svensksida med lite grundinfo. Men den är snygg och lättmanövrerad.

3. Svenska SVT - www.svt.se
Lite rörig - men det viktigaste (ljud och bild- filer) är lätt att finna. Dessutom är sidan väldigt innehållsrik. Menyknapparna är dock lite mysko, i bland finns de tydligt längst upp, i bland försvinner de.

4. Danska DR - www.dr.dk
Innehåller inte lika mycket funktioner som övriga public service- företags sidor, men det viktigaste (ljud och bild- filer) finns ändå där. Undersidan för nyheter är betydligt snyggare än de övriga undersidorna.

5. Norska NRK - www.nrk.no
NRK är på många sätt ett föredöme bland nordens public service- bolag, men inte på webben. På grund av ändring i lagstiftningen har Norge givit NRK rätt att sälja reklamspottar, vilket fullständigt tagit över deras hemsida. Innehållet är digert, det är det, men sidan är både ful och rörig. Synd, eftersom NRK, rent program- mässigt står för den högsta kvalitén (enligt min mening).

Sportlovstider - med snö...

Det är fantastiskt men sant!

Sportlovet är här för barnen i södra västsverige - och det är faktiskt vinter ute. När hände det senast ?

Torsk på fisk ?

Det svenska fisket överskrider torskfiskekvoten med 20% enligt uppgifter från EU- kommissionen, och därmed tillhör vår fiskeflotta de sämsta i Europa (endast Polens fiskeflotta överskrider kvoterna mer). Allt fler människor tar nu ställning för att sluta med torsk (gardus morhua), och söker alternativ till middagsbordet. Nedan kommer först ett par vanliga ersättningsfiskar som jag anser att miljömedvetna människor bör välja bort, följt av ett par tips på fiskar som är bättre ur miljösynpunkt:

Bleka och Alaska Pollock (Pollachius Pollachius och theragra chalcogramma)
I skolbespisningen ersätts torsken ofta av den billiga fisken Bleka. När den simmar i nordatlanten kallas den för "Bleka", och när den simmar i norra Stilla Havet, kallas den för "Alaska Pollock". Förr kallades pollocken för oceanernas skräpfisk, man slängde den överbord, för den gick inte att äta. Under 60- talet började man använda den för industrifoder, och i dag är Stilla Havs- varianten allt vanligare i frysdisken. Men blekan och pollocken är inget bra alternativ, vare sig ur kvalitets-, miljö eller hälsosynpunkt. Den är väldigt ömtålig och kräver ett energislösande omhändertagande, samtidigt som den innehåller extremt höga kolestorol- värden, vilket kan leda till åderförkalkning. Så om skolbespisningen ger dina barn "Lyrtorsk", "Alaska Pollock", "Alaskasej", eller "Pollack" (fiskarna går under många namn), säg då till dem att fisken vare sig är god eller nyttig. Ur miljösynpunkt är den vidrig, då den "Bleka" som säljs i frysdiskarna under namnet "Pollock", i regel fiskas i trakterna av Alaska, där den också fryses in. Sedan fraktas den med fartyg till Kina, där den tinas, packas, styckas och omfryses. Därefter transporteras eländet vidare till Europa, som är den enda kontinent där man betraktar blekan som matfisk. Inte vidare miljövänligt, alltså. Vill man äta en god bleka, bör man fiska den själv. Den är inte helt ovanlig längs västkusten, och färsktillagad är den smakmässigt en helt okej matfisk.

Hoki (Macuronus Novaezelandiae och Macuronus Magellanicus)
Hokin lever i södra delen av Stilla Havet och sydöstra delen av Indiska oceanen, främst runt kusttrakterna av Australien, Nya Zeeland och Chile. Egentligen är det en kummelfisk, men har ändå ersätt torsken på många middagsbord. Den introducerades under mitten av 90- talet när den dåvarande TV- kocken Rickhard Nilsson (i tv- programmet Aspegren mitt i maten) knäckte extra för Findus, och skapade en fiskgratäng med Hoki- filé. Det var genombrottet för Hoki i Sverige. Ur smak- och hälsosynpunkt är Hokin en relativt bra fisk, men ur miljösynpunkt är det inget vidare att transportera denna avlägsna fisk till våra breddgrader. Det finns också vissa rapporter om utfiskning kring vissa av Hokins lekområden.

Kummel (Merluccius Merluccius)
Nackdelen med den kummel som finns i Skagerrak är att den lätt faller sönder under tillagningen, men den är god (särskilt pocherad), nyttig och långt från utfiskad. Kummeln är i regel också mer rik på B6 och B12, än släktingen Hoki. Ett fullgott alternativ, som kan ätas inte bara för smakens skull, utan också med gott samvete.

Gädda (Esox Lucius)
Som inlandsbo måste jag ju slå ett slag för en av våra vanligaste insjöfiskar. Gäddan är rik på selen och sprängfylld med vitamin B12. I många europeiska länder är gäddan en delikatess, här i Sverige är den lite bortglömd. Som matfisk är den finast när den är mellan 1 och 2 kg stor. Är den större än 3 kg, blir smak och konsistens mer vattnig. Gäddan kan tillakas variationsrikt. Man kan göra kryddstarka färsbiffar, ugnsbaka den, grilla den, eller göra goda grytor med den. Själv har jag prövat ett gott recept med jordnötter och ingefära - vilket rekommenderas varmt (för alla utom för min syster, som inte tål jordnötter). Gäddan är, likt all insjöfisk, den minst energikrävande fisken, vilket ju är bra för den miljömedvetne. Kom dock ihåg att begränsa intaget av insjöfisk om du är gravid, detta på grund av miljögifterna i våra insjöar.


Orhan Pamuk flyr Turkiet

Nobelpristagaren Orhan Pamuk flyr från Turkiet på grund av mordhot. Trist att kulturpersonligheter inte går fria från våld och hot.

Veckans UR akademi- nostalgi

Visst minns ni UR akademin - programserien från 90- talet som innehöll kurser om allt möjligt som man inte visste att man behövde kunna. Här är veckans nostalgi- tripp:

Slöjd i Kasamark
Med enkla verktyg tillverkas traditionella och kulturhistoriskt intressanta föremål i trä. T ex slev, sälgpipa, smörkniv och stövelknekt.

För dig som är sugen - beställningsnumret på UR är: 11129/tv 19

TV-tips: Paradiset

Såg av en händelse i dag en dokumentär på SVT om Hans och Kerstin Stralström från Kiruna, som är oense om det mesta. Hans bestämmer att det är dags att sätta upp nya tapeter på en vägg i stugan. Men Kerstin är nöjd med den vita väggen, som hon dekorerat med sin mormors stora bonad, som är gjord på 1880- talet.

Jerzy Sladowskis dokumentär finns att se
här , och den är sevärd. En dokumentär om stort och smått, om gammal kärlek, om hjortron på udden och trumpetfanfarer på dass. Rekommenderas varmt!

Många järn i elden

Full fart just nu. Har varit i Vänersborg och arbetat med ett utskick och med ett reviderat förslag till MiL:s budget. MiL är Miljöpartiets landstingsnätverk, och nästa helg skall de ha årsmöte. Jag sitter med i styrelsen för MiL och är ekonomiansvarig där. 

Att arbeta söndag är något jag försöker undvika, men i morgon blir det inte många timmars arbete eftersom det är heldagsmöte och presskonferens - med riksdags- och regionpolitiker. Presskonferensen äger rum i Vänersborg kl 11.00, men kommer också ske via videolänk till regionens hus i Skövde, Borås och Göteborg.

Klimatet är temat - något som man måste arbeta med på alla nivåer. På globalnivå, på riksnivå, på regional nivå, på lokal nivå och inte minst på individnivå.

Utöver arbetsrelaterade uppgifter verkar det som jag missat ett möte i Borås i dag, ett möte för att revidera mp Bollebygds verksamhet. Jag uppfattade före helgen som att mötet skulle senareläggas, men vad jag förstått på de SMS som inkommit, förväntades jag vara i Borås i dag. Känner mig lite skamsen om så är fallet - men jag har faktiskt inte haft tid att tänka på saken så värst mycket under dagen. Kommer inte kandidera till några fortsatta uppdrag, vare sig kommunala eller regionala - man hinner liksom bara med två nivåer. Och förutom min anställning för regionen är jag ju som ovan nämnts aktiv i landstingsnätverket MiL. Det räcker...

Behöver jag säga att jag egentligen tänkt vika helgen för att umgås med familjen. Det hanns tyvärr inte med. Mötte dem som hastigast i tisdags kväll, när farmor fyllde 87, men den planerade långhelgen blev det inget av. Ska ta ut semester nästa helg - så jag hinner med att vara ledig och umgås med dem.

Nu sitter jag och väntar på bussen, skall snart bege mig från Vänersborg. Känns som en vettig prioritering att ha varit här i dag, trots allt - nu blir den kommande veckan mer lättöverskådlig.

m v h Tony

VM- feber

I torsdags var det VM- guld i Antholtz (Anterselva), där Olofsson, Jonsson, Ferry och Bergman skidade och sköt sig till stafettseger i Skidskytte. Och under fredagen gjorde Anja Pärsson och Nike Bent kombinationstävlingen i Åre till en äkta svensk- fest. Tyvärr har jag varit förhindrad att följa evenemangen direkt, men även för oss som varit upptagna med annat märks det att Sverige drabbats av VM- feber.

I dag var jag på vårdcentralen när Anja körde störtlopp, och åket spelades upp i radion i väntrummet, där människor med olika sjukdomar och symptom för en stund glömde sina vedermödor och enades i en gladlynt VM- stämning för Tärnaby- jäntan Pärsson.

Det är något visst med oss svenskar när det går bra i sportens värld. Plötsligt förenas vi, som annars präglas av stelhet och stuprörssyn, i gemensamma belåtna glädjeskrik och kommentarer. Det känns fint, på något sätt...


Hyllning till lokalpolitikerna...

I bland när debatten är het kan det för en utomstående verka som att respekten mellan politikerna från de olika partierna är lika låg som debattnivån i bland kan vara. Men sanningen är att alla människor som är beredda att offra tid och kraft för det demokratiska arbetet är värda respekt och beundran. Och lokalpolitikernas roll är särskilt krävande. Inte bara för att uppdragen kräver att så gott som alla kvällar och helger får ägnas åt fritidsintresset politik - utan också för att frågorna man är satta att ansvara över tillhör de tuffaste och mest tålamodskrävande att få grepp om.
 
Här kommer några av mina favoriter bland Borås politiker genom åren. Personer som jag kanske inte alltid delat ståndpunkt med, men som med sin glöd och sitt engagemang bidragit till många positiva och konstruktiva förslag för att göra Borås till landets bästa kommun att leva och verka i (och om du frågar mig, tycker jag att de är på god väg att lyckas):

Björn Bergquist (m), Ann- Marie Ekström (fp), Karl- Gustav Drotz (kd), Olle Hermansson (väg), Kerstin Hermansson (c), Eva Theen Johansson (mp), Anita Spjuth (v) och Lena Palmén (s), för att bara nämna några...


I bland kan det bära till...

I morse sprack en kontaktlins när jag skulle sätta in den. Den ena delen vandrade iväg upp under ögonlocket och vidare in i ögonhålan. Härlig start på dagen. En irriterande silikonbit som gör att ögat tåras och svullnar, och inte kunde jag få ut den, trots upprepade försök.
 
Det blev till att be om professionell hjälp för att få bort den trasiga linsbiten. Tänk vad det kan bära sig till, i bland...

Regeringens politik gör att Sverige hamnar på efterkälken...

För drygt sju år sedan, närmre bestämt nyårsnatten år 2000, riktades världens ögon till den av datumgränsen delade önationen Kiribati. I en världsomspännande TV- sändning klev Kiribati som första nation in i det nya årtusendet. Då passade medborgarna på att genomföra en cermoniell dans för överlevnad. Redan då hade den stigande salthalten gjort flera av de bördiga kokosnötsodlingarna obrukbara - vattnet steg och vågorna slukade allt större delar av Kiribatis alla öar. Med dansen ville man vädja till den rika världen att sluta med sina fossila utsläpp, och därmed låta sin nations unika historia, natur och kultur få leva vidare.

I veckan kunde man läsa om Tuvalu i Aftonbladet - ett ännu mindre örike, med ännu sämre överlevnadschanser. Där äter vågorna upp atollerna allt snabbare, och huvudön, som redan från början bara var kilometervid, blir allt smalare. Och antalet saltförgiftade öar blir allt fler, eftersom den stigande oceanen tränger in i grundvattnet.

Det är i denna tid som statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att Sverige bör avvakta den övriga världens beslut i klimatfrågan. Han anser att det är länderna i Afrika, sydostasien och sydamerika som bör ta initiativet. Bland annat nämnde han Brasilien.

Jag har alltid haft den bilden av Fredrik Reinfeldt, att han är en kunnig och insatt människa, även om jag inte alltid håller med honom. En duktig och påläst politiker, det är så jag uppfattat honom. Tills nu...

Jag vet inte om det beror på att han tror att svenskarna i gemen är korkade, eller om han själv är okunnig - men de värsta klimatbovarna bor inte där Reinfeldt tror. Tvärtom bor vi i USA och i EU. Sverige är åttonde sämst i världen! Vi ligger inte steget före - vi ligger långt efter!

Så ta tillbaka, Reinfeldt! Ge din vältalige och mångordige miljöminister ett mandat att genomföra radikala och konkreta åtgärder - låt Sverige tillhöra eliten i klimatarbetet, i stället för att vara en randstat i bottenskiktet. Låt oss gå i bräschen, låt oss bli marknadsledande i klimatarbetet - i stället för att riskera bli akterseglade och hopplöst efter i kampen om nya gröna arbeten, i en värld där innovationer inom miljö och klimat blir en allt viktigare konkurrensfaktor.

Mycket pekar åt rätt håll i regionen

Veckans genomgång av bokslutskommunikén visar på ett resultat på över 700 miljoner kronor för Västra Götalandsregionen. Samtidigt blir våra (mp)- motioner om begränsat användande av silverförband inom vården och om etiskt och socialt ansvar vid upphandlingar välvilligt bemötta av majoritetspartierna. Det känns onekligen som att mycket av det som sker är på rätt väg i Västra Götalandsregionen.

Visst, det finns orosmoln. I bland i form av människor som inte fått den hjälp de varit i behov av inom vården. Andra gånger i form av medarbetare som inte upplever att de kan påverka sin situation. Men mycket går åt rätt håll - och i bland känns det skönt att kunna stanna upp och reflektera över det.

När Västra Götalandsregionen bildades var den en underfinansierad och svårstyrd koloss, där verksamheterna nätt och jämnt hunnit hämta sig från krisårens stålbad, innan man åter ställdes inför röda siffror i boksluten, följda av sparbeting. Köerna var långa, taxehöjningarna inom kollektivtrafiken gigtantiska och stämningen mellan partierna var hetsk.

Nu är vi på gång, de styrande partierna har blivit varma i kläderna, har blivit mer lyhörda, och problemen som vi stöter på längs med resan - tja, dem försöker man faktiskt ta i tu med.

Jag är hoppfull...

Boktips om när Svíþjoð blev Sverige...

Det som i dag är Sverige hette en gång Svitjod, eller kanske för att vara mer exakt Svíþjoð (där "þ" uttalas som "th" i engelskans "thing", och "ð" uttalas som "th" i engelskans "the"). Så kallas vårt land än i dag på isländska, det språk som mest liknar de dialekter som våra förfäder använde sig av för omkring 1000 år sedan.

Bröderna Fredrik och Henrik Lindström har nyligen givit ut en bok med titeln "Svitjods undergång och Sveriges födelse". Boken, som givits ut av Bonniers förlag, innehåller såväl fakta, som nya idéer och frågeställningar. Det är en svår tid att skildra, eftersom tillgången till dokumentation är knapp, och de uppgifter som finns är en lagom mix av verklighet och fantasi.

Ändå lyckas bröderna Lindström skriva en väldigt intressant bok, och jag tycker att deras tolkning av Birger Jarl är spännande. De hävdar att visst, Birger var av Folkungaätt, men rent politiskt stod han långt från den uppfattning som annars präglade den släkten. Det är en intressant idé som bröderna ger utrymme till, och som jag har för mig helt förbisetts i den annars mycket läsvärda "Berättelser ur svenska historien" (av C. Georg Starbäck och P.O. Bäckström, utgiven 1885).

För dig som är historieintresserad rekommenderar jag bröderna Lindströms bok varmt!

Hälsningar Tony


Klibbiga tangenter - suck

Arbetar från mp:s kansli i Borås i dag. Lånar därför mp Borås dator. Den är full av smulor från tunnbröd och någon form av  klibbig juice. Någon måste ha suttit här och ätit en kebabrulle eller något och spillt på tangentbordet. Utan att torka upp efter sig...

Och i köket står fullt med smutsig disk. Dessutom är diskmaskinen fylld till brädden. Kanslisterna som jobbar här, vet inte vem som ligger bakom all disk, men har gjort en liten protest och valt att låta eländet vara kvar tills de som ställt till eländet, rättar till det...

Tycker synd om den städpersonal som skall behöva ta tag i all den röra som några andra lämnat efter sig. Men med tanke på hur här ser ut kanske det inte finns någon städpersonal längre. Eller?

Veckans UR akademi- nostalgi

Visst minns ni UR akademin. TV- serien från 90- talet som innehöll en mängd kurser man inte visste att man behövde. Denna vecka:

Trassliga trådar - om knyppling
Knypplingskurs. Olika typer av spetsar visas, till exempel Vadstenaspetsen, spetsar till folkdräkter, bildknyppling och friknyppling. Speltid 62 min. Prog.nr: 11129/tv29

Pinocchio på nio meter i Borås

Den amerikanske konstnären Jim Dine, känd för sina tolkningar av Pinocchio, är nu närmre än någonsin med att få tillverka en nio meter hög staty över Pinocchio i centrala Borås. Lite spännande är det, även om jag är långt från någon entusiast.

En nio meter hög staty i brons föreställande en av de största träskallarna i historien - jojo, så är det. Rykten säger att den person som gjorde skissen till Disney´s version av Pinocchio har sina rötter från Tärby utanför Borås, och motiveringar från vissa håll, menar att detta räcker som motivering för att niometaren skall få pryda ena änden av Borås egen lilla paradgata, Allégatan. Långsökt, men lite småkul.

Kostnaden kommer uppgå till ca 9,5 milj kr, varav skattebetalarna får punga ut med omkring 1 miljon.  För en miljon kronor kan man få betydligt blygsammare statyer, så på något sätt kanske niometeraren ändå är en okej investering.

Kolossen på Rhodos får en konkurrent - träskallen i Borås.
Jojo - det låter det...

Reflektioner från Melodifestivalens semiefinal i Jönköping

Musiken var inget vidare, stämningen var däremot ganska bra, där vi satt uppe i taket. Tommy Nilsson gick vidare, och det var han den ende som förtjänade. Bäst var Kristian Luuk - den killen har humor.

Småkul var att på håll få se gamle klasskompisen Niklas från Bollebygd, när han deltog i mellanakten. Hans töntiga roll hade samma tröja på sig som jag, vilket gjorde att mitt sällskap fnissade lite extra...

Utvärderingstider och tid för strategi...

I dagarna har (mp):s Lotta Hedström presenterat partiets valutvärdering. En utvärdering som innehåller såväl positiva reflektioner som kritik. Vissa delar av kritiken är hård, något som alla vi som deltog i valrörelsen bör ta till oss inför kommande valrörelser. 

Det pågår även någon form av arbete till strategiska ställningstaganden inför den här mandatperiodens arbete. Alla medlemmar har givits tillfälle att sända in synpunkter, ett tillfälle jag hoppas man använder sig av. Själv har jag just sänt in ett par A4- sidor med synpunkter, kommer eventuellt redovisa några av dem på denna blogg under kommande vecka.

Nu är det dock tid att hoppa ner i bingen och dra några timmerstockar, innan det åter är dags för en härlig vecka i Vänersborg!


På studiebesök till Schlagerland...

Ska delta på ett seminarium om förebyggande arbete i Jönköping i morgon, men har också bjudits av kompisen Katarina till ett studiebesök i Schlagerland, eller Kinnarps arena som det kallas...

Japp, under lördagskvällen kommer jag sitta och förundras över den glittrande schlagervärlden, ett mycket märkligt och tämligen smaklöst - men samtidigt faschinerande - spektakel. Har nu gjort en snabb lyssning av låtarna på
www.svt.se, och kan konstatera att Tommy Nilssons låt lät helt okej. Inte texten, den var väldigt gulligullig, men låten var klart lyssningsbar. Lite tillbaks till Pripps blå- reklamen, såddär... Men annars... hujeda mej... Men det ska ändå bli spännande och lite småkul att få se det hela på plats, i Sverige i verkligheten, så att säga...

Schlager är ju ofta smaklöst och dåligt, men ändå tillhör jag den där gruppen människor som varje år fastnar framför TV- apparaten och i glada vänners lag sitter och förfäras över falska röster, nakenchocker och usla låtar. Det är en del av tjusningen. Och då är det ju faktiskt bara en bonus om flera av låtarna är kass - det höjer underhållningsvärdet...

Den kassaste och mest skruvade låten som jag kommer på så här i rappet, var för typ fyra - fem år sedan, när min systerdotter Jane gick och sjöng på en schlagerlåt hela sommaren. Har glömt hur den gick, men det var Ann- Louise Hansson och en tvåmetersjeppe med ljust burrigt hår som hon imiterade. Dom sjöng om hjärta, smärta och raketer. Och det gjorde min systerdotter också, på pricken likt den där tvåmetersjeppen och den där Ann- Louise. Den låten var verkligen kass. Så kass att det var kul. Perfekt för Melodifestivalen, alltså...

Trist att vintern försvann...

Lagom till sportlovsveckorna passar naturligtvis vintern på att tacka för sitt korta gästspel, detta klimatpåverkade år. Trist. Barnen såg ut att ha kul i sina "nästan i nyskicks"- pulkor och kälkar...