Fullmäktigedebatt - från hemdatorn...

På väg till dagens RF råkade en bil vid ett övergångsställe toucha till mig såpass att jag for omkull och trasade sönder alla mina kläder. Frånsett lite skrapsår på knän, ben och knogar klarade jag mig dock förvånansvärt gott själv. Men man kan inte gå som en trashank till fullmäktige, så efter ett besök med tvätt på vårdcentralen, tog jag mig hem, och följer nu debatten via datorn i stället.

Gott så, att den möjligheten finns. Just nu sitter vår Stefan Kristiansson i ett replikskifte med Johnny Magnusson, och frågar om han vet något exempel i världen där man kan bygga bort bilköer.

Skönt att man har Lise som kollega, utan henne hade jag känt mig manad att åka tillbaka till Vänersborg. Nu tar jag i stället

Nu så...

... nu är budgeten klar! Bara layouten kvar, men den tar min käre gode gruppledare Stefan K hand om :-)
I kväll blir det after work med mp- kollegorna i Göteborg och Västra Götaland, ska bli trevligt.

Schlyter och Schyman

Miljöpartiets EU- parlamentariker Carl Schlyter gjorde en god insats i debatten om den svenska Kärnkraften i SVT:s debattprogram "Argument" i dag. Schlyter har framtiden för sig, han har en lyskraft och glöd i sitt engagemang, vilket gör att budskapet känns äkta och når fram till gemene människa...

Förre vänsterledaren Gudrun Schyman gjorde en habil insats i ett utspel om kvinnor i ledande företagspositioner på Investors årsstämma. Trots en angelägen fråga känns det som Schymans engagemang alltmer saknar glöd och lyskraft. Jag är tveksam kring om gemene människa verkligen uppfattar hennes budskap längre, vilket är synd. Frågan är viktig...

Mina små växter

Var gång vårens solstrålar möter min kind, får jag för mig att så frön och sätta kärnor.

Köper en liten låda med nio små krukor, fyller dem varsamt med finaste mull och sår sedan små frön, sätter ner kärnor och känner mig så där gosigt vår- glad. Jag fyller varsamt på med vatten, baddar in minsta fröet i vadd, och spänner varsamt upp en plastfolie med hjälp av gummiband över det hela.

Efter några veckor tittar fröerna fram, och rätt vad det är kan jag plantera om mina små växter i större krukor, denna gång med lite mer växtnäring vid vattningen. Och alla fröerna sätter fart, växer så det knakar. Citronfröet stoltserar med sina ljusgröna blad. Avocado- plantan reser sig med sina vida små blad, som snart mörknar. Ja för varje dag växer sig plantorna allt livskraftigare.

Sedan händer det.

En årsmöteshelg med (mp), med gassande solsken, och när jag kommer hem ligger allt platt och visset nere i jorden. Avocadon brukar repa sig, övriga är bara att repa bort. Hemma har jag fem avocado- plantor, från lika många års försök, men inget annat.

Men vad sjutton, klarar de inte ens en årsmöteshelg - hur ska de då klara semestern, resonerar jag, och glömmer alltsammans tills nästa gång vårens solstrålar möter min kind, och jag får en idé om att så frö och sätta kärnor...

Någon är korkad, men vem?

Jag är nog ganska korkad. Satt och studerade ett budgetunderlag, och fick där läsa begreppet "real annuitet". Att det har något med lånefinansiering att göra, såpass vet jag, men slog ändå upp ordet för att lära mig mer. Blev dock inte mycket klokare av svaret:

"Real annutitet - När nuvardet annuitetberäknas med hjälp av en real räntesats erhålls en real annuitet"

Antingen är det jag som är korkad, som ingenting begriper. Eller också är det författaren till underlaget som är korkad, som inte begriper sig på att förklara svårbegripliga ord. Gränsen är nog hårfin...

Livets vedermödor, längs en promenad vid Vänerns strand

Jag och Lise tog en liten promenad under eftermiddagen. Det finns ju annat än direkta dagspolitiska ställningstaganden att diskutera i bland. Man måste vara social också, och eftersom Lise ännu inte hunnit upptäcka den vackrare delen av Vänersborg, så tog vi en promenad ner till Skräcklan (som är vackrare än det låter), för att titta på lilla Frida med sina nyplockade blommor och insupa några rejäla klunkar frisk Vänerluft.

En promenad ger också tillfälle till att kunna prata om annat än den direkta dagspolitiken. Det vi talade om tänker jag inte berätta på den här bloggen, men kan krasst konstatera att det var en bra diskussion.

Lite kul är det, att jag för något drygt år sedan, var ute på exakt samma promenad med en helt annan person, den gången från bekantskapskretsen utanför partivärlden, men diskussionen rörde sig kring exakt samma saker den gången. Skräcklan försätter en i någon form av filosofisk tankeverksamhet, där livets vedermödor på något märkligt vis kommer på var persons läppar. Åtminstone innan serveringen nere vid bryggan öppnat för säsongen. Då brukar diskussionerna kvävas av ivrigt smackande från alla glassätare...

Hundra år

I dag läste jag en intervju med en pigg hundraåring. Ganska svindlande, faktiskt. För trots att min egen gamlafarmor Gunhild, som jag spenderade mycket tid med som barn, trots att hon blev en bra bit över 90, så är det ändå något speciellt med hundraåringar.

Tänk vad de fått se, tänk vad de varit med om. Födda i början av förra seklet, i en värld som påminde mer om 1807 än 2007, men en i värld där man som vanligt i mänsklighetens historia kunde se förändringens vindar vänta bakom hörnet.

En barndom i fattigsverige, inte alltför sällan med en supande far och en trippelarbetande och ständigt barnafödande mor. Ett brutalt första världskrig, följt av kvinnlig frigörelse, charleston och framtidstro, innan det blev depression och dags för nästa världskrig. Sedan total glädjeyra, följt av ett kallt krig, Barnens brevlåda och Hylands hörna.

Radions födelse. TV:s födelse. Faxens födelse. Mobilens födelse. Datorns födelse. Faxens död.

Ett människoliv är en fantastisk resa - det behöver man inte vara hundra för att förstå - men ändå, tänk att få följa med utvecklingen under så många år. Det måste vara en ynnest att få uppleva. Om man får vara frisk, vill säga.

För dig som vill se lite rörliga bilder från ett Sverige i verkligheten, en gång i början på 1900- talet,
klicka här...

Turbulens i allians- landet...

Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag går i dag till angrepp på centerpartiet - ett parti som han anser knyckt alldeles för många nyliberala influenser från de gamla moderaterna, vilket han anser kan äventyra alliansen. Själv tillhör Ullenhag ett parti som undertecknad anser knyckt för många gammelkonservativa idéer från gamla moderaterna, vilket torde innebära fler problem för alliansen...

Det är dags för en grön regering efter nästa val.

Smulgubben Sara

Har just prövat på en upptinad delikatess som jag aldrig tidigare stött på, nämligen smulgubben Sara. Smulgubbar är en korsning mellan smultron och jordgubbar. De är stora som en liten jordgubbe, men smakar smultron. Av en händelse kom jag under gårdagen över ett parti djupfrysta smulgubbar, och de var utsökta som dessert till söndagsmiddagen. De två vanligaste sorterna heter Sara och Rebecka, det bär jag kom över tillhörde alltså den förstnämnda sorten.

Smulgubben kommer bli succé, när den väl blivit lite mer etablerad...


Livskvalitét

Ni har säkert sett det förut, men visst är detta lilla inslag ett bevis på livskvalitét...

Sportlovstider - med snö...

Det är fantastiskt men sant!

Sportlovet är här för barnen i södra västsverige - och det är faktiskt vinter ute. När hände det senast ?

Orhan Pamuk flyr Turkiet

Nobelpristagaren Orhan Pamuk flyr från Turkiet på grund av mordhot. Trist att kulturpersonligheter inte går fria från våld och hot.

Trist att vintern försvann...

Lagom till sportlovsveckorna passar naturligtvis vintern på att tacka för sitt korta gästspel, detta klimatpåverkade år. Trist. Barnen såg ut att ha kul i sina "nästan i nyskicks"- pulkor och kälkar...


Orkanvindar

Vädret håller mig vaken, denna arla söndagsmorgon. Vinden piskar i rutorna, men ännu är här ström.
Ute faller träden, inne fladdrar gardinerna, och rutorna riktigt bågnar i den hårda vinden. En dag att hålla sig inne, knäppa på radion och hålla sig uppdaterad. Det här kan bli värre än Gudrun, det känns nästan så. Kanske är vinden inte lika hård, men marken är ännu våtare än för två år sedan, och flera träd är fortfarande på dekis sedan vinterstormen för två år sedan...

Tåg, bussar och båtar är inställda, resegarantier upphör att gälla. Tid för force majour igen, i denna klimatpåverkade del av landet...

Midvinternatt - men var är snön?

1941 hade SF premiär för en av sina tidigaste produktioner för barn - nämligen den klassiska "Tomten", där en mormor läser Viktor Rydbergs dikt för sitt barnbarn. Ni vet den där som börjar;

"Midvinternattens köld är hård, stjärnorna glittra och glimma. Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstima. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran. Snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsväg" o s v...

Så här i mellandagsnätterna finns vare sig snö eller glittrande stjärnor. En och annan gatlampa, det medges, men annars inga glimmande stjärnebloss. Mulet, milt och mörkt - ja, det är 2000- talets midvinternätter, det...

Regnet det bara öser ner

Ska satsa på en framtid som paraplyförsäljare. Sådana går åt av mass, i denna regniga novembermånad...


Vatten, vatten, bara vanligt vatten...

...men vilka störtskurar det kommer.
Det är bara en tidsfråga tills evolutionen ger oss simhud mellan tårna...

Vädrets makter...

Hmmm

"Minns i november den ljuva september"

En visa med en klockren beskrivning av detta mörka, dystra och blöta november.
Enda ljuset är att det snart börjar närma sig advent, med lite pyssel och trivselpyntning...

Hej mitt vinterland

Nu kommer snön - och den gör det med besked.

En liten föraning kom i söndags,  några centimeter som smälte undan i går. Men nu kommer mer snö - och kyla. Ganska trevligt, faktiskt. Blir liksom ljusare, nu när vi gått över till normaltid igen.

Fångad av en stormvind...

Tåget hem är försenat på grund av ovädret. I dag gäller det att hålla sig i hatten, för stormen friskar i allt mer...


Tidigare inlägg