På studiebesök till Schlagerland...
Ska delta på ett seminarium om förebyggande arbete i Jönköping i morgon, men har också bjudits av kompisen Katarina till ett studiebesök i Schlagerland, eller Kinnarps arena som det kallas...
Japp, under lördagskvällen kommer jag sitta och förundras över den glittrande schlagervärlden, ett mycket märkligt och tämligen smaklöst - men samtidigt faschinerande - spektakel. Har nu gjort en snabb lyssning av låtarna på www.svt.se, och kan konstatera att Tommy Nilssons låt lät helt okej. Inte texten, den var väldigt gulligullig, men låten var klart lyssningsbar. Lite tillbaks till Pripps blå- reklamen, såddär... Men annars... hujeda mej... Men det ska ändå bli spännande och lite småkul att få se det hela på plats, i Sverige i verkligheten, så att säga...
Schlager är ju ofta smaklöst och dåligt, men ändå tillhör jag den där gruppen människor som varje år fastnar framför TV- apparaten och i glada vänners lag sitter och förfäras över falska röster, nakenchocker och usla låtar. Det är en del av tjusningen. Och då är det ju faktiskt bara en bonus om flera av låtarna är kass - det höjer underhållningsvärdet...
Den kassaste och mest skruvade låten som jag kommer på så här i rappet, var för typ fyra - fem år sedan, när min systerdotter Jane gick och sjöng på en schlagerlåt hela sommaren. Har glömt hur den gick, men det var Ann- Louise Hansson och en tvåmetersjeppe med ljust burrigt hår som hon imiterade. Dom sjöng om hjärta, smärta och raketer. Och det gjorde min systerdotter också, på pricken likt den där tvåmetersjeppen och den där Ann- Louise. Den låten var verkligen kass. Så kass att det var kul. Perfekt för Melodifestivalen, alltså...
Japp, under lördagskvällen kommer jag sitta och förundras över den glittrande schlagervärlden, ett mycket märkligt och tämligen smaklöst - men samtidigt faschinerande - spektakel. Har nu gjort en snabb lyssning av låtarna på www.svt.se, och kan konstatera att Tommy Nilssons låt lät helt okej. Inte texten, den var väldigt gulligullig, men låten var klart lyssningsbar. Lite tillbaks till Pripps blå- reklamen, såddär... Men annars... hujeda mej... Men det ska ändå bli spännande och lite småkul att få se det hela på plats, i Sverige i verkligheten, så att säga...
Schlager är ju ofta smaklöst och dåligt, men ändå tillhör jag den där gruppen människor som varje år fastnar framför TV- apparaten och i glada vänners lag sitter och förfäras över falska röster, nakenchocker och usla låtar. Det är en del av tjusningen. Och då är det ju faktiskt bara en bonus om flera av låtarna är kass - det höjer underhållningsvärdet...
Den kassaste och mest skruvade låten som jag kommer på så här i rappet, var för typ fyra - fem år sedan, när min systerdotter Jane gick och sjöng på en schlagerlåt hela sommaren. Har glömt hur den gick, men det var Ann- Louise Hansson och en tvåmetersjeppe med ljust burrigt hår som hon imiterade. Dom sjöng om hjärta, smärta och raketer. Och det gjorde min systerdotter också, på pricken likt den där tvåmetersjeppen och den där Ann- Louise. Den låten var verkligen kass. Så kass att det var kul. Perfekt för Melodifestivalen, alltså...
Veckans UR Akademi- nostalgi
Visst minns ni den trevliga TV-serien från 90- talet, fylld med kunskap man inte hade en aning om att man behövde kunna. Veckans nostalgi:
Fläta tenntråd
Många tror att tenntrådsflätning är ett samiskt hantverk. Det är det inte. I sameslöjd broderar man tenntråden i olika mönster på tyg eller skinn. Fläta har man gjort i alla tider. Vad man har flätat med för material, beror på vad som har funnits till hands. I Dalsland flätade man förr de berömda ärtemarkshattarna
Fläta tenntråd
Många tror att tenntrådsflätning är ett samiskt hantverk. Det är det inte. I sameslöjd broderar man tenntråden i olika mönster på tyg eller skinn. Fläta har man gjort i alla tider. Vad man har flätat med för material, beror på vad som har funnits till hands. I Dalsland flätade man förr de berömda ärtemarkshattarna
Min farmor...
Tittade förbi hos farmor häromdagen. Vi sjöng lite gamla låtar tillsammans, hon och jag. Vi sjöng om näckrosor som blommar, om kejsarinnan uti Kina och om realisationer av allehanda slag.
Farmor Irma är gammal, sjuk och senil, men glad och skojfrisk. Trots att hon mestadels ligger i sängen, och hennes ljudliga stämma förbytts till lågmälda mummel, så gillar hon att skoja med en, när man sitter brevid henne och håller henne i handen. Vissa stunder frågar hon om Valter, d v s farfar, som gick bort för ganska precis ett år sedan, och får något ledsamt i blicken. Och farfars närvaro är stor i rummet, det känns...
Ovanför sig har farmor nämligen en stor tavla med en clown. Den har farfar målat - den var hennes favorit bland alla hans tavlor. Inte så konstigt, för den är verkligen färgsprakande, vacker och kul. Och någonstans påminner anletsdragen om farmors. När man studerat tavlan en stund, ser man att clownen har hennes kinder och mun, hennes ögon, och ja, till och med den frisyr som hon bar under större delen av sin ålderdom. Den är farmor, fast samtidigt en färgsprakande clown. Farmors inre egenskaper ditmålade på hennes yttre anletsdrag...
Så sjunger vi vidare om kejsarinnan uti Kina, och alla andra små revynummer som hon framträdde med i Borås på 40- och 50- talen. Tillsammans med farfar, Hademo, Plåtis, Petersson, Borssén och de andra som höll på med revyer i Borås på den tiden...
När min pappa var liten, bara omkring ett par - tre år, skojade Plåtis med farmor, genom att övertala min lille spoling till far att rusa upp på scenen, just när hon stod och sjöng ett av sina revynummer. Hon sjöng "Realisationsvisan", som handlade om hur slagsmål bröt ut, när rean kom till stan. Han rusade fram till farmor, som var iklädd trasor som om slagsmålet varit vilt, drog henne i den sönderslitna kappan och ropade:
- Mamma, jag måste kissa! Nu, mamma, kom!
Till publikens stora förtjusning, naturligtvis...
I dag är den händelsen en av få som hon minns med klarhet. Än i dag brukar hennes stämma bli mer lik den ljudliga och lite gälla röst hon hade i sin krafts dagar, när "realisationsvisan" kommer på tal. Den där stämman, som präglade samtliga videoinspelningar från 80- och 90- talet eftersom den trängde igenom allt, den längtar jag ibland tillbaka till. Den rösten, hennes goda brödkakor och saft. Sådant som man såväl både minns rent ljudligt och smakligt, men som för evigt tillhör det förgångna. Precis som hennes illmariga ögon när vi satt och spelade bluffstopp när jag var barn. Baske mig, ingen av mina kompisar lyckades knäcka min farmor när det gällde bluffstopp...
Nu ligger hon där stilla och fridfullt, sjungandes gamla revynummer för sig själv. Någonstans mellan nu och evigheten, med clownen över sängen, i ett eget litet rum på ett av landets otaliga demensboenden.
Farmor Irma är gammal, sjuk och senil, men glad och skojfrisk. Trots att hon mestadels ligger i sängen, och hennes ljudliga stämma förbytts till lågmälda mummel, så gillar hon att skoja med en, när man sitter brevid henne och håller henne i handen. Vissa stunder frågar hon om Valter, d v s farfar, som gick bort för ganska precis ett år sedan, och får något ledsamt i blicken. Och farfars närvaro är stor i rummet, det känns...
Ovanför sig har farmor nämligen en stor tavla med en clown. Den har farfar målat - den var hennes favorit bland alla hans tavlor. Inte så konstigt, för den är verkligen färgsprakande, vacker och kul. Och någonstans påminner anletsdragen om farmors. När man studerat tavlan en stund, ser man att clownen har hennes kinder och mun, hennes ögon, och ja, till och med den frisyr som hon bar under större delen av sin ålderdom. Den är farmor, fast samtidigt en färgsprakande clown. Farmors inre egenskaper ditmålade på hennes yttre anletsdrag...
Så sjunger vi vidare om kejsarinnan uti Kina, och alla andra små revynummer som hon framträdde med i Borås på 40- och 50- talen. Tillsammans med farfar, Hademo, Plåtis, Petersson, Borssén och de andra som höll på med revyer i Borås på den tiden...
När min pappa var liten, bara omkring ett par - tre år, skojade Plåtis med farmor, genom att övertala min lille spoling till far att rusa upp på scenen, just när hon stod och sjöng ett av sina revynummer. Hon sjöng "Realisationsvisan", som handlade om hur slagsmål bröt ut, när rean kom till stan. Han rusade fram till farmor, som var iklädd trasor som om slagsmålet varit vilt, drog henne i den sönderslitna kappan och ropade:
- Mamma, jag måste kissa! Nu, mamma, kom!
Till publikens stora förtjusning, naturligtvis...
I dag är den händelsen en av få som hon minns med klarhet. Än i dag brukar hennes stämma bli mer lik den ljudliga och lite gälla röst hon hade i sin krafts dagar, när "realisationsvisan" kommer på tal. Den där stämman, som präglade samtliga videoinspelningar från 80- och 90- talet eftersom den trängde igenom allt, den längtar jag ibland tillbaka till. Den rösten, hennes goda brödkakor och saft. Sådant som man såväl både minns rent ljudligt och smakligt, men som för evigt tillhör det förgångna. Precis som hennes illmariga ögon när vi satt och spelade bluffstopp när jag var barn. Baske mig, ingen av mina kompisar lyckades knäcka min farmor när det gällde bluffstopp...
Nu ligger hon där stilla och fridfullt, sjungandes gamla revynummer för sig själv. Någonstans mellan nu och evigheten, med clownen över sängen, i ett eget litet rum på ett av landets otaliga demensboenden.
Göran i debattform...
I morgon ordnar Rädda barnen en hearing i kommunhuset i Vänersborg. Göran Larsson kommer föra (mp):s talan, och han verkar ha förberett sig ganska bra. Jag tror han kommer fixa det med den äran, men återkommer förstås under morgondagen för att ge en utförlig rapport från hearingen...
I morgon kommer Lise!
Min sekreterarkollega Lise Nordin börjar i morgon. Har verkligen sett fram mot att få henne som kollega, tror det blir jättebra! Det känns verkligen som att (mp) i regionen har fått en nytändning och vind i segeln.
Veckans UR Akademi- nostalgi
Minns ni UR Akademin, programserien som innehöll kurser i ämnen man inte hade en aning om att man behövde kunna? Här kommer veckans UR Akademi- nostalgi:
Matta av björnmossa - Hur gör man?
Täpp Lars Arnesson och Maria Une hämtar björnmossa i skogen och flätar en matta. Dessutom träffar dom Näcken.
Matta av björnmossa - Hur gör man?
Täpp Lars Arnesson och Maria Une hämtar björnmossa i skogen och flätar en matta. Dessutom träffar dom Näcken.
Ledbruten, fast på ett bra sätt...
Eftersom vintern äntligen kommit tog jag tillfället i akt och åkte längdskidor under kvällen. Det känns att det var många år sedan man hamnade på prispallen i skolmästerskapen, om man säger så... Tekniken sitter någorlunda, men det var också allt ;-)
Men men, det är skönt att vara ute i naturen - inget är så mysigt som att åka skidor ensam på en elljusslinga långt inne i djupa skogen i januari. Hoppas vintern håller i sig någon månad eller två.
Varsel.?.?.
Undertecknad, Birgitta och Soili har under de senaste dagarna bollat ett utkast till en interpellation angående säkerheten på buss 100 mellan Ulricehamn - Borås - Bollebygd - Göteborg. Den blev klar och sändes in under gårdagen. I dag inträffade en olycka med bussen, enligt Borås Tidnings och Expressens nätupplagor.
Otäckt, sådant där...
Otäckt, sådant där...
Kortklippt...
Passade på att smita in till frisören på lunchrasten. Hade låtit håret växa för långt. Var därför trött på de långa testarna som hängde i nacken och bad frisören om att bli kortklippt i nacken. Sedan satte jag mig och bläddrade i en tidning medan han klippte på, vilket inte var så himla smart, om man tänker efter...
För när jag tittade upp, såg jag en nästintill snaggad person i spegelbilden, och det var inte riktigt vad jag tänkt mig. Jag hade ju menat kortklippt i nacken, men att resten skulle jämnas till. Den stackars frisören visste nog inte vad han skulle tycka om resultatet heller, för han gav mig ett sorgset leende och ett presentkort på sprayer, gelétuber och sådant. Inte för att jag har så särskilt mycket att spraya på eller massera in just nu. Möbelpolish hade legat närmre till hands, om man säger så...
Men vad sjutton, hår och frisyrer är en värdslig sak när allt kommer till kritan. Fast av denna lilla bagatell har jag lärt mig två saker:
1. Det är inte fel att äga en mössa när januariblåsten omger en, i vart fall om man tänkt gå omkring i snaggad frisyr.
2. Det är inte bra att sitta och bläddra i en tidning medan frisören klipper till :-)
För när jag tittade upp, såg jag en nästintill snaggad person i spegelbilden, och det var inte riktigt vad jag tänkt mig. Jag hade ju menat kortklippt i nacken, men att resten skulle jämnas till. Den stackars frisören visste nog inte vad han skulle tycka om resultatet heller, för han gav mig ett sorgset leende och ett presentkort på sprayer, gelétuber och sådant. Inte för att jag har så särskilt mycket att spraya på eller massera in just nu. Möbelpolish hade legat närmre till hands, om man säger så...
Men vad sjutton, hår och frisyrer är en värdslig sak när allt kommer till kritan. Fast av denna lilla bagatell har jag lärt mig två saker:
1. Det är inte fel att äga en mössa när januariblåsten omger en, i vart fall om man tänkt gå omkring i snaggad frisyr.
2. Det är inte bra att sitta och bläddra i en tidning medan frisören klipper till :-)
Tips till (m): -Gör en god affär!
Har (m) kvar några knappar av märket "Jag vill byta statsminister" från valet? Jag funderar på att köpa in några stycken till min ryggsäck, det känns som det är läge för återvinning...
Småpåven på tåget...
På vägen hem från Stockholm satt jag brevid en småpåve. En fackligt förtroendevald sådan. Eftersom jag satt och läste handlingar, förstod han att jag var politiker, och vi började diskutera kring lönenivåerna i Sverige. Vi var väl inne på lettiska Laval, och den process som nu pågår i EU, men vi var också inne på lönenivåläget i Sverige i allmänhet, vilket gjorde att vi också kom in på våra nuvarande löner.
Jag förklarade för honom, att mitt uppdrag som politisk sekreterare, innebar nästintill en fördubbling av den lön som jag hade som butikspersonal, något som jag egentligen tycker är orättvist. Som butiksanställd hade jag nästan lika långa dagar som nu, kanske inte lika många långa, men i effektiv arbetstid var veckorna i stort sett alltid närmre 50 än 40 timmar. Och även om en arbetsvecka i dagsläget, inklusive resor, blir närmre 60 timmar, så undrar man ju ändå om det motiverar en nästintill dubbelt så hög lön.
Metallpåven ansåg nog ändå det, eftersom jag har mer ansvarsfulla uppgifter som politisk sekreterare än som butikspersonal. Fast det där med ansvar begriper jag inte riktigt. Som politisk sekreterare arbetar jag för att stödja omkring 60 förtroendevalda och serva ca 2000 medlemmar. Som butiksanställd arbetade jag tillsammans med 60 anställda för att serva ca 8000 kunder. Var jag inte på plats och låste upp vid ett visst klockslag, så var det lika förödande som om jag i dag skulle missa tåget och därmed komma försent till uppdraget som sekreterare på fullmäktigegruppens möte.
Min lön i dag är hög, tycker jag. Nästan lite skamligt hög... Samtidigt är den långt mycket lägre än vad många andra tjänar (inklusive vissa småpåvar), något som jag ständigt får höra som motiverande ursäkt till att jag erhåller den lön jag gör. Men jämfört med vad jag skulle tjänat i butiken är den fortfarande nästan dubbelt så hög, och i Reinfeldts Sverige, där vi med ganska höga inkomster får mer i skattesänkning än dem med låga, så blir orimligheten än större.
Småpåven från Metall ansåg inte att där fanns någon orättvisa - det gör jag. Det är f-n inte rättvist att en löneökning på 3%, innebär flera hundra mer för mig, än en löneökning på 3% för en butiksanställd.
Snälla fackförbund - sluta kräva löneökningar i procent! Då späder ni bara på klyftorna! Och snälla fackförbund - byt ut de småpåvar som inte ser någon orättvisa i att en som jag tjänar dubbelt så mycket som en butiksanställd, samtidigt som en som jag inte ens tjänar hälften så mycket som en av LO:s småpåvar...
Jag förklarade för honom, att mitt uppdrag som politisk sekreterare, innebar nästintill en fördubbling av den lön som jag hade som butikspersonal, något som jag egentligen tycker är orättvist. Som butiksanställd hade jag nästan lika långa dagar som nu, kanske inte lika många långa, men i effektiv arbetstid var veckorna i stort sett alltid närmre 50 än 40 timmar. Och även om en arbetsvecka i dagsläget, inklusive resor, blir närmre 60 timmar, så undrar man ju ändå om det motiverar en nästintill dubbelt så hög lön.
Metallpåven ansåg nog ändå det, eftersom jag har mer ansvarsfulla uppgifter som politisk sekreterare än som butikspersonal. Fast det där med ansvar begriper jag inte riktigt. Som politisk sekreterare arbetar jag för att stödja omkring 60 förtroendevalda och serva ca 2000 medlemmar. Som butiksanställd arbetade jag tillsammans med 60 anställda för att serva ca 8000 kunder. Var jag inte på plats och låste upp vid ett visst klockslag, så var det lika förödande som om jag i dag skulle missa tåget och därmed komma försent till uppdraget som sekreterare på fullmäktigegruppens möte.
Min lön i dag är hög, tycker jag. Nästan lite skamligt hög... Samtidigt är den långt mycket lägre än vad många andra tjänar (inklusive vissa småpåvar), något som jag ständigt får höra som motiverande ursäkt till att jag erhåller den lön jag gör. Men jämfört med vad jag skulle tjänat i butiken är den fortfarande nästan dubbelt så hög, och i Reinfeldts Sverige, där vi med ganska höga inkomster får mer i skattesänkning än dem med låga, så blir orimligheten än större.
Småpåven från Metall ansåg inte att där fanns någon orättvisa - det gör jag. Det är f-n inte rättvist att en löneökning på 3%, innebär flera hundra mer för mig, än en löneökning på 3% för en butiksanställd.
Snälla fackförbund - sluta kräva löneökningar i procent! Då späder ni bara på klyftorna! Och snälla fackförbund - byt ut de småpåvar som inte ser någon orättvisa i att en som jag tjänar dubbelt så mycket som en butiksanställd, samtidigt som en som jag inte ens tjänar hälften så mycket som en av LO:s småpåvar...
Den där Anna...
Det finns en Anna i vårt parti, som valdes till ett uppdrag. Tyvärr fanns hon aldrig på riktigt, eftersom det på den adress som angivits inte bodde någon Anna, och den som bodde där nu, hade gjort det i över fyrtio år. Den där Anna fanns inte heller i vårt medlemsregister.
För i (mp):s register är det till skillnad från många andra partier som så att endast människor som betalar sin årliga avgift står med som medlemmar. Jag vet att det kan verka både gammalmodigt och alldeles för uppriktigt för att passa ett parti av tvåtusentalets kaliber, men så är det. I våra medlemslistor finns bara riktiga människor. Människor som aktivt talat om att de vill vara medlemmar. Ingen plats för "luft- Anna" där alltså...
Jag ringde valberedaren från valkretsen där den där Anna valdes in, men hon svarade inte. Och när hon slutligen ringde tillbaks, satt jag på ett möte, och missade hennes samtal. Sedan ringde jag upp, och då svarade hon inte igen.
Den där Anna förblev ett mysterium i flera veckor. invald, men icke existerande. Fram tills en dag då jag råkade beklaga mig över detta öde, inför vår legendar på kansliet, Ingvar. Och Ingvar gnuggade sina grå, och kom slutligen på att jo, där fanns nog en Anna, men inte på den adressen där hon enligt valberedaren skulle varit skriven, och inte med det efternamnet som valberedaren angivit. Så egentligen var det bara förnamnet som stämde...
Men det visade sig så småningom att Ingvar hade rätt. Anna hade gift sig, bytt efternamn, och bodde i en annan kommun än den som angivits, men ändå i rätt landsända. Så nu är den där Anna äntligen invald.
Jodu, så kan livet te sig för en politisk sekreterare, en dag i Sverige, i verkligheten, anno 2007...
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Nu sticker jag iväg till Stockholm några dagar, och därför kommer nog inte bloggen att uppdateras förrän framåt söndag nästa gång. Ha det fint, alla tappra, trogna läsare!!!
Hälsningar Tony
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
- Dä ä mycke nu...
I dag firade vi lite på RS- kansliet i Vänersborg. Detta då Stefan, för första gången på flera år, lyckats få en artikel publicerad på debattsidan i GP (sid 39). Artikeln finns att läsa på vår hemsida, www.mp.se .
Vi hade Regionstyrelsemöte i dag, ett möte som gick bra. Vi är på gång. Något som dock känns, är att Lise inte börjat ännu. Hon kommer i nästa vecka, men hittills har trycket varit hårt på undertecknad, eftersom antalet Miljöpartister med uppdrag i VG- regionen är fler än någonsin, och vi har dessutom många nya. Något som är mycket positivt, men som i inledningsskedet genererar en hel del extra arbete. Har inte varit hemma förrän vid 22- tiden någon kväll de senaste veckorna.
I morgon bär det först av till Göteborg på blixtbesök för ett möte med de övriga partiernas politiska sekreterare. Sedan snabbt till Vänersborg för att färdigställa ett utskick till de ca 60 förtroendevalda politikerna som sitter på uppdrag för (mp). Har dock inte fått några färdiga adresslistor ännu, och hoppas därför att medlemsregistret som legat nere de senaste dagarna, då skall vara i funktion. Annars blir det till att använda Eniros suveräna söksida på hemsidan.
Hemma är strömmen borta. Det har den varit sedan i söndags, vilket satt käppar i hjulet för såväl blogginlägg som arbetet med "surdegarna" för mp Sjuhärad (ja, Bo- Lennart och Tomas, jag ska försöka hinna skriva lite på det hela, under kommande vecka). Därför känns det inte alls fel att i morgon kväll överge hemmet och resa iväg till Stockholm några dagar, kan ju vara skönt, om inte annat för att tillfälle då kommer ges för att ta en dusch :-)
Ha det fint, alla trogna läsare (och ni övriga också, förstås) !!!
Vi hade Regionstyrelsemöte i dag, ett möte som gick bra. Vi är på gång. Något som dock känns, är att Lise inte börjat ännu. Hon kommer i nästa vecka, men hittills har trycket varit hårt på undertecknad, eftersom antalet Miljöpartister med uppdrag i VG- regionen är fler än någonsin, och vi har dessutom många nya. Något som är mycket positivt, men som i inledningsskedet genererar en hel del extra arbete. Har inte varit hemma förrän vid 22- tiden någon kväll de senaste veckorna.
I morgon bär det först av till Göteborg på blixtbesök för ett möte med de övriga partiernas politiska sekreterare. Sedan snabbt till Vänersborg för att färdigställa ett utskick till de ca 60 förtroendevalda politikerna som sitter på uppdrag för (mp). Har dock inte fått några färdiga adresslistor ännu, och hoppas därför att medlemsregistret som legat nere de senaste dagarna, då skall vara i funktion. Annars blir det till att använda Eniros suveräna söksida på hemsidan.
Hemma är strömmen borta. Det har den varit sedan i söndags, vilket satt käppar i hjulet för såväl blogginlägg som arbetet med "surdegarna" för mp Sjuhärad (ja, Bo- Lennart och Tomas, jag ska försöka hinna skriva lite på det hela, under kommande vecka). Därför känns det inte alls fel att i morgon kväll överge hemmet och resa iväg till Stockholm några dagar, kan ju vara skönt, om inte annat för att tillfälle då kommer ges för att ta en dusch :-)
Ha det fint, alla trogna läsare (och ni övriga också, förstås) !!!
Till Stockholm en kort sväng
I morgon fredag skall jag på ett möte i Stockholm. Ska bli trevligt, men stressigt. Hoppas kunna vara hemma igen vid 23- tiden på fredag kväll. Ska vara ledig i helgen och bjuda på lite av ett 20:e Knut- firande.
Inte för att det känns såddär jättemotiverat att packa ner gran och julsaker när nu snön äntligen gör en liten visit i västsverige. Får nog göra som de ortodoxa munkarna i klostret i Bredared, och fira jul först i januari, framöver...
Inte för att det känns såddär jättemotiverat att packa ner gran och julsaker när nu snön äntligen gör en liten visit i västsverige. Får nog göra som de ortodoxa munkarna i klostret i Bredared, och fira jul först i januari, framöver...
En maskin som stampar...
... har jag nu utanför fönstret. Man renoverar och mögelsanerar grunden på residenset, och då behöver man tydligen en maskin som stampar så det ekar i hela huset. Särskilt på mitt rum, naturligtvis, eftersom de håller till alldeles utanför fönstret. Mina kollegor har därför, i egoistiska syften, bett mig hålla dörren till mitt kontor stängd i dag...
Åter full fart i Vänersborg
Så har då mandatperioden 2007-2010 infunnit sig, och i dag gjorde jag första riktiga arbetsdagen tillsammans med den snart fem personer starka regionstyrelsekansligruppen på residenset. Den enda som ännu inte börjat är Lise, som just nu förmodligen sitter på ett flygplan på väg till Indien för ett par veckors välförtjänt rekreation innan vardagen i Vänersborg tar vid.
Men Stefan, Göran, Birgitta och jag har startat upp för säsongen i dag, när vi höll årets första genomgång inför nästa veckas regionstyrelse. Vi kommer framföra synpunkter inom några olika frågor som dyker upp på agendan i nästa vecka, bland annat när det handlar om klimatet.
En annan nyhet är att min favoritbloggare Johan Hellström kommer göra karriär som regionpolitiker inom kort. Detta då han accepterat att bli ersättare i HSN 8, Sjuhärads hälso- och sjukvårdsnämnd. Skall bli trevligt med en 80- talist i den gruppen, det behövdes, kan sägas :-)
Men Stefan, Göran, Birgitta och jag har startat upp för säsongen i dag, när vi höll årets första genomgång inför nästa veckas regionstyrelse. Vi kommer framföra synpunkter inom några olika frågor som dyker upp på agendan i nästa vecka, bland annat när det handlar om klimatet.
En annan nyhet är att min favoritbloggare Johan Hellström kommer göra karriär som regionpolitiker inom kort. Detta då han accepterat att bli ersättare i HSN 8, Sjuhärads hälso- och sjukvårdsnämnd. Skall bli trevligt med en 80- talist i den gruppen, det behövdes, kan sägas :-)
Systers fina sida
Min syster Madeleine har uppdaterat sin hemsida, nu med ett gladare foto, tydligen på min begäran :-)
Surt i JVM
Det blev inga medaljer till Sverige i junior- VM i ishockey den här gången heller. Efter att man förlorade bronsmatchen med siffrorna 1-2 mot USA i ett fullsatt Leksands ishall, så står det klart att även årets JVM blev ett misslyckande för småkronorna. Trist tycker jag, som vid sidan av de individuella vintersporterna, alltid försökt följa just ishockeyn något sånär. Guldet gick till Kanada, som besegrade Ryssland med 4-2 i finalen.
Knasiga Marie
Utanför staden där jag jobbar, bor en kvinna vid namn Marie. Hon är lite knas, precis som jag, för när vi åker buss tillsammans så gnolar vi alltid på samma melodi. Ingen fager harmoni, men alltid något, sa knasiga Marie...
Så om ni nånsin tar bussen från torget och hör en udda melodi, då åker ni på samma buss som mig och knasiga Marie. Vad handlar då låten om, undrar ni, är det en egenhändigt komponerad melodi? Tja, de vete faen, sa knasiga Marie...
Så om ni nånsin tar bussen från torget och hör en udda melodi, då åker ni på samma buss som mig och knasiga Marie. Vad handlar då låten om, undrar ni, är det en egenhändigt komponerad melodi? Tja, de vete faen, sa knasiga Marie...
Pragvåren
Har just bokat en resa till Prag för mig, min ena syster och hennes gûbe. I slutet av maj bär det av, med tåg förstås. Man ser mycket mer om man gör resan till en upplevelse i sig. Att susa omkring kilometervis ovanför marken är ingenting för mig. Inte när man reser ett kort avstånd som mellan Sverige och Tjeckien i vart fall.
Jag har varit i Prag flera gånger tidigare, men trots det, finns det varje gång mer att upptäcka. Dessutom är ju omgivningen så vacker. Mitt lilla smultronställe, bara en halvtimma från Tjeckiens huvudstad, är "Karlstejn", ett slott med tinnar och torn, beläget högt upp på ett berg med hisnande utsikt. Ett slott som också är intressant ur svenskt perspektiv. Det var hit, men inte längre, som de svenska armeerna tog sig under det 30- åriga kriget. Ja, Karlstejn är en riktigt gott utflyktstips för den som tänkt resa till Prag och Tjeckien.
Sedan har man ju förstås Terezin, som under andra världskriget var koncentrationsläger. Ett läger som användes som propaganda av nazi- tyskland, men som inte var så fagert som tv- bilderna gav sken av. Förra gången jag var där, sprang den svenska bussreseledaren och kommandorskan "Man har väl varit med förr- Margareta" och överröstade vår engelsktalande guide. Jodu, kommandorskan hade "varit med förr", och var tydligen inte intresserad av att gå dit igen. Vi sprang genom koncentrationslägret på tjugo minuter, vilket gjorde att vi missade ganska mycket. Så om det blir tid, ska jag ta mig till Terezinstadt även denna gång...
Jag har varit i Prag flera gånger tidigare, men trots det, finns det varje gång mer att upptäcka. Dessutom är ju omgivningen så vacker. Mitt lilla smultronställe, bara en halvtimma från Tjeckiens huvudstad, är "Karlstejn", ett slott med tinnar och torn, beläget högt upp på ett berg med hisnande utsikt. Ett slott som också är intressant ur svenskt perspektiv. Det var hit, men inte längre, som de svenska armeerna tog sig under det 30- åriga kriget. Ja, Karlstejn är en riktigt gott utflyktstips för den som tänkt resa till Prag och Tjeckien.
Sedan har man ju förstås Terezin, som under andra världskriget var koncentrationsläger. Ett läger som användes som propaganda av nazi- tyskland, men som inte var så fagert som tv- bilderna gav sken av. Förra gången jag var där, sprang den svenska bussreseledaren och kommandorskan "Man har väl varit med förr- Margareta" och överröstade vår engelsktalande guide. Jodu, kommandorskan hade "varit med förr", och var tydligen inte intresserad av att gå dit igen. Vi sprang genom koncentrationslägret på tjugo minuter, vilket gjorde att vi missade ganska mycket. Så om det blir tid, ska jag ta mig till Terezinstadt även denna gång...