Tingel- tangel i Visby
Det är med en halvunken känsla i kroppen som jag nu strax skall resa till Visby och Almedalsveckan. Detta tingel- tangel som närmast kan liknas med Fåfängans Marknad från John Bunyans månghundraåriga religiösa sagoberättelser om Kristens och Kristinas resor. Precis som i de där böckerna kommer man bli påprackad allehanda ting, även om det i Almedalens fall handlar om muntliga sådana.
Jag tror faktiskt inte det är bra, rent demokratiskt, med en vecka där journalister, politiker, lobbyister och deras profitörer beblandar sig med varandra och i utomståendes ögon skapar ett enda sammelsurium av expert- tyckande elit. Det är inte bra för trovärdigheten hos någon av ovan nämnda, men likväl åker vi dit, år efter år (denna sommar blir mitt andra besök där).
Visst finns det guldkorn, som exempelvis när Naturskyddsföreningen och andra organisationer som oroar sig för miljö- och klimatutveckling, i fjol samlades i stora tält vid hamnen, för att manifestera sin oro, och sprida fakta om den skenande processen. Och visst är det trevligt att möta Famna, organisationen som ägnar sig åt något så ovanligt som non profit- verksamheter inom den privata sjukvården. Men huvudintrycket är att det är för mycket tingel- tangel, för mycket av Fåfängans marknad.
Nu inte sagt att jag inte är glad över att följa med till Gotland, med (mp) Skaraborg, jag älskar ön. Jag älskar Visby, och jag är gediget intresserad av många av de politiska seminarium som erbjuds. Men efter det här året får det räcka för min del. Hela jippot ger en unken känsla. Tyvärr...
Jag tror faktiskt inte det är bra, rent demokratiskt, med en vecka där journalister, politiker, lobbyister och deras profitörer beblandar sig med varandra och i utomståendes ögon skapar ett enda sammelsurium av expert- tyckande elit. Det är inte bra för trovärdigheten hos någon av ovan nämnda, men likväl åker vi dit, år efter år (denna sommar blir mitt andra besök där).
Visst finns det guldkorn, som exempelvis när Naturskyddsföreningen och andra organisationer som oroar sig för miljö- och klimatutveckling, i fjol samlades i stora tält vid hamnen, för att manifestera sin oro, och sprida fakta om den skenande processen. Och visst är det trevligt att möta Famna, organisationen som ägnar sig åt något så ovanligt som non profit- verksamheter inom den privata sjukvården. Men huvudintrycket är att det är för mycket tingel- tangel, för mycket av Fåfängans marknad.
Nu inte sagt att jag inte är glad över att följa med till Gotland, med (mp) Skaraborg, jag älskar ön. Jag älskar Visby, och jag är gediget intresserad av många av de politiska seminarium som erbjuds. Men efter det här året får det räcka för min del. Hela jippot ger en unken känsla. Tyvärr...
Kommentarer
Trackback