VG- Tony

Ofta när miljöpartiet driver frågor som rör komplementära behandlingsmetoder, möts vi av påståendet att vårdformen inte är evidensbaserad. Med det menar man att den inte har någon bevisad effekt. I bland känns det dock som att påståendet slängs in som ett format A1- svar på många av de idéer (mp) företräder inom hälso- och sjukvården. Och då menar jag idéer och förslag som enligt undersökningar visat sig ge en god effekt, men som ändå bedöms som icke evidensbaserad vård.

Ta psykiatrin, till exempel. I Västra Götalandsregionen förbrukas högre andel psykofarmaka än någon annanstans i landet. De som styr inom regionens psykiatri anser att psykofarmaka bevisligen är en effektiv behandlingsmetod. Och trots att allt fler utredningar visar på att en allt för stor förskrivning av psykofarmaka kan nå skadlig effekt, så fortsätter förskrivandet som om dessa uppgifter inte fanns.

Och trots den onormalt höga förskrivningen av psykofarmaka i regionen, vägrar man att se sig om efter andra lösningar, trots att det finns dokumenterad erfarenhet som visar på att andra former av behandlingar kan vara väl så effektiva.

I Strömstad finns ett gott gäng inom barn- och ungdomspsykiatrin som arbetar med ljudträning enligt Tomatis- metoden. Den har enligt en nyligen presenterad långtidsstudie visat sig ha en långt mycket högre effekt för barnens välbefinnande än vilken medicinering som helst. Enligt studien är är resultatet entydigt. Samtliga barn i undersökningen var bättre efter behandling, i snitt omkring 30% bättre. Barn med autism fick plötsligt förmåga att kommunicera och delta i ett normalt liv. Barn med ADHD kunde plötsligt studera på egen hand, utan särskilda klasser eller hjälplärare. 

Trots goda resultat i en långtidsstudie gjord av regionens egen profession, kommer HSU (Hälso- och sjukvårdsutskottet) sannolikt att föreslå att Tomatis- metoden inte ska erbjudas på andra håll än i Strömstad. Vår (mp)- motion i frågan föreslås bli avslagen på onsdag. Trots dokumenterad effekt, trots krav från föräldrar och anhöriga. Trots ökad livskvalitet för barnen. Nejdå, i VG- regionen ska vi fortsätta medicinera bort problemen, fastän allt fler rapporter visar på riskerna med övermedicinering...

I regionen finns det en privat aktör som erbjuder god psykosomatiskt inriktad vård, d v s en vård som utgår från en helhetssyn på människan, där man utgår från att kroppen och hjärnan hör ihop och reagerar av varandra. IPSOMA heter aktören, om jag inte missminner mig. Regionens centrum för hälso- och sjukvårdsanalys gjorde en studie kring nyttan av psykosomatiskt inriktad vård för ett par år sedan. Där konstaterades att andelen människor som kunde gå tillbaka till arbetet var långt mycket högre än hos dem som möttes med medicinering. Livskvalitéten och arbetsförmågan kom tillbaka, de var inte längre några medicinknaprande stackare som gick i ständig depression och tankar om självmord. Men trots utvärderingen var det ingen som bemötte utvärderingen med något mer än en axelryckning hos regionledningen.

Resonerandet från min sida mynnar ut i tre frågor:

1. Hur ska man kunna utveckla hälso- och sjukvården när somliga hävdar begreppet  "evidensbaserat" så fort de räds ett ifrågasättande av gamla invanda mönster?

2. Vad innebär begreppet evidensbaserad vård i ett läge där man inte längre tar hänsyn till de dokumenterade effekter som regionens egna undersökningar visar på?

3. Varför intas en rigid hållning med hänsyn till "evidensbasering" när det gäller människors själ, samtidigt som regionen verkar bortse från krav om "evidensbasering" när det gäller ingrepp som handsvettsoperationer och omskärelse av små pojkar?

Vore väldigt intresserad att få svar på dessa frågor, so come on, i debattvilliga själar...