Dags att jobba...

Jag är uppväxt med "Internationalen". Min farfar spelade på klaviaturen, medan hans mamma, då runt 90 år, knöt näven och stämde i för full hals:

- ... ty internationalen, åt alla lycka bär!

Just Valborgs (min farfars mamma hette så) knutna näve gjorde att man, trots att det låg 60 år bakåt i tiden, redan när jag hörde henne sjunga för snart 20 år sedan, kände engagemanget som fanns där hos gamlafarmora nere vid Palmelund på Norrby.

Varje år när det börjar närma sig, så tänker jag på den där knutna näven, och inser hur pass lite hennes kamp då för närmre 80 år sedan har gemensamt med dagens aktiva vänstermänniskor. För medan Valborg sjöng för sin rösträtt, sjunger Persson om tillväxt. Medan farfar spelade för jämlikhet mellan chef och arbetare, kräver flera fackförbund att vi ska införa pigavdrag. Nejdu, i de malätna demonstrationstågen vill inte jag gå... Det inte mycket som förenar min gamlefarmor och Göran Persson, och det är sannerligen inte mycket som förenar min farfar med metall och byggnads...

I dag är inte arbetarna som är dagens underklass. Det är i stället våra invandrade, våra ungdomar och våra gamla. Och inte är det ungdomarna som står i led i morgon.

I Borås, där de Gröna Ungdomarna är flitigast, väljer man att jobba i morgon. De ska, med hjälp av några av oss inte fullt så unga, ägna dagen åt att dela ut information om den Gröna rörelsens politik. En politik som är lika nydanande och förändrande som den röda var en gång, för omkring 80 år sedan...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback