Diktatorn Nijazov död - föll på eget grepp?

"Turkmenernas fader", så kallade sig den forna sovjetrepublikens diktator, Nijazov, 66, sig för. Nu har han avlidit, allt enligt uppgifter från centralt håll i Turkmenistan. Detta land, en mix av utbredande öknar, melon- och spannmålsodlingar och oljefyndigheter, är mycket fattigt, något som inte minst grundar sig i det slutna samhälle som den framlidne "fadern" hållt i ett järngrepp i över 20 år.

Medan befolkningen gått och törstat, har Nijazov konstbevattnat sina enorma trädgårdar. Medan folket hungrat, har Nijazov inget gjort för att ge befolkningen del i inkomsterna av olje- och gasutvinningen. Och medan folket förbjudits att utbilda sig, har Nijazov odlat en personkult kring sig själv, som knappast går att jämföra i något annat västasiatiskt land.

Men det där med att förbjuda utbildningar - det var nog att bita sig själv i svansen för "Turkmenernas fader". Och att avskeda de 25.000 läkare och sköterskor som arbetade inom den numera nedlagda hälso- och sjukvården var inte så särskilt lyckat, borde han insett. Hade Nijazov inte avskaffat de spillror av socialt skyddsnät som fanns kvar sedan Sovjet- tiden, tja, då hade nog den hjärtinfarkt han drabbades av inte varit dödlig. Snacka om att falla på eget grepp...

Jag passar på att hålla mina tummar för Turkmenerna - så att de äntligen skall lyckas ta sig ur det envälde som präglat deras tillvaro alltför länge. Och nynnar lite grann på deras nationalsång, för även om "Turkmenbashi" (Turkmenernas fader) nämns i första textraden, så är det en färgklick rent musikaliskt, bland alla marsch- melodier som brukar prägla världens nationalsånger. Här är det mer fealing av österland möter... hmm... Österland möter Forsythesagan... Tja, så är det nog...
Ni kan höra den på:
http://david.national-anthems.net/tm.htm

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback