Psykiska problem...
En klok miljöpartist utbrast en gång:
- Vi tycks attrahera en ovanligt hög andel människor med psykiska problem!
Det kan verka som en rolig anekdot, men det är en belastning. Så har det inte varit bara för oss Miljöpartister, utan för många av de partier som velat utmana de etablerade krafterna i politiken. Och i ivern att försöka etablera en ny ideologisk drivkraft är det lätt att missa om en person engagerar sig mer för sina personliga vendettors skull, eller om det handlar om en kamp för att tillsammans åstadkomma en förändring.
Vårt stora tapp av människor med psykiska problem kom när Ny Demokrati bildades. Då försvann ett gäng av dessa vilsna själar över till dem, vilket lade grunden för att (mp) skulle orka komma tillbaka 1994. Elakt att säga kanske, men så var det...
I dag sitter jag och tycker lite synd om sjukvårdspartisterna i regionen, som i feta tidningsrubriker hängs ut som vore de ligister av värsta rang. Utan att vara 100%- igt insatt, anar jag att de som just nu skriker högst är människor som aldrig kunnat delta i partiarbete, utan i åratal vandrat runt på den politiska skalan och som byter partitillhörighet fler gånger än vi andra byter underkläder.
Så trots att vi är konkurrenter känner jag en viss sympati för partiledningen i Sjukvårdspartiet, jag delar inte deras värderingar, men deras företrädare är ärliga och uppriktiga människor, och förtjänar inte den svartmålning de just nu utsätts för...
Jaja, hos oss i (mp) är det lugnt på psykkriget just nu. Tvärtom står vi enade inför valet, och känner oss starkare och mer optimistiska än på mycket länge... Ska bli skitkul att se om vi får det stöd vi förtjänar den här gången !!!
- Vi tycks attrahera en ovanligt hög andel människor med psykiska problem!
Det kan verka som en rolig anekdot, men det är en belastning. Så har det inte varit bara för oss Miljöpartister, utan för många av de partier som velat utmana de etablerade krafterna i politiken. Och i ivern att försöka etablera en ny ideologisk drivkraft är det lätt att missa om en person engagerar sig mer för sina personliga vendettors skull, eller om det handlar om en kamp för att tillsammans åstadkomma en förändring.
Vårt stora tapp av människor med psykiska problem kom när Ny Demokrati bildades. Då försvann ett gäng av dessa vilsna själar över till dem, vilket lade grunden för att (mp) skulle orka komma tillbaka 1994. Elakt att säga kanske, men så var det...
I dag sitter jag och tycker lite synd om sjukvårdspartisterna i regionen, som i feta tidningsrubriker hängs ut som vore de ligister av värsta rang. Utan att vara 100%- igt insatt, anar jag att de som just nu skriker högst är människor som aldrig kunnat delta i partiarbete, utan i åratal vandrat runt på den politiska skalan och som byter partitillhörighet fler gånger än vi andra byter underkläder.
Så trots att vi är konkurrenter känner jag en viss sympati för partiledningen i Sjukvårdspartiet, jag delar inte deras värderingar, men deras företrädare är ärliga och uppriktiga människor, och förtjänar inte den svartmålning de just nu utsätts för...
Jaja, hos oss i (mp) är det lugnt på psykkriget just nu. Tvärtom står vi enade inför valet, och känner oss starkare och mer optimistiska än på mycket länge... Ska bli skitkul att se om vi får det stöd vi förtjänar den här gången !!!
Kommentarer
Trackback