Hundra år

I dag läste jag en intervju med en pigg hundraåring. Ganska svindlande, faktiskt. För trots att min egen gamlafarmor Gunhild, som jag spenderade mycket tid med som barn, trots att hon blev en bra bit över 90, så är det ändå något speciellt med hundraåringar.

Tänk vad de fått se, tänk vad de varit med om. Födda i början av förra seklet, i en värld som påminde mer om 1807 än 2007, men en i värld där man som vanligt i mänsklighetens historia kunde se förändringens vindar vänta bakom hörnet.

En barndom i fattigsverige, inte alltför sällan med en supande far och en trippelarbetande och ständigt barnafödande mor. Ett brutalt första världskrig, följt av kvinnlig frigörelse, charleston och framtidstro, innan det blev depression och dags för nästa världskrig. Sedan total glädjeyra, följt av ett kallt krig, Barnens brevlåda och Hylands hörna.

Radions födelse. TV:s födelse. Faxens födelse. Mobilens födelse. Datorns födelse. Faxens död.

Ett människoliv är en fantastisk resa - det behöver man inte vara hundra för att förstå - men ändå, tänk att få följa med utvecklingen under så många år. Det måste vara en ynnest att få uppleva. Om man får vara frisk, vill säga.

För dig som vill se lite rörliga bilder från ett Sverige i verkligheten, en gång i början på 1900- talet,
klicka här...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback